Ja nu blev det rörigt i mitt huvud. Fick nu vet att min gamla ponny behöver nytt hem till våren igen.. Det känns lite jobbigt för mig då jag tycker att han fått vandra runt till olika lite för mycket nu för hans ålder. Det känns inte okej längre.
Han är 19 år nu ha haft honom sen han var 3 år nu hoppas jag i stället att han ska få komma hem till mamma och pappas gård igen nu till våren och sommaren. Sen ställde jag mig själv en ganska rakt på fråga. Vad är rättvisast mot honom just nu?
Att han får ytterligare flytta till någon som kanske bara har han i ett år till och sen får flytta igen för att deras tid inte räcker till igen?
Jag själv har inte råd att ha han själv här där jag bor det finns inte ekonomi till det just nu och det lär inte finnas på ett tag heller vilket gör mig så ont. Man kanske ska bryta sin egen dröm, önskning och hopp om att jag själv ska kunna ta hand om han och betala allt själv så han kan bli gammal hos mig det kanske helt enkelt inte blir så rättvist mot mig själv eller honom.
Det finns ett tuffare alternativ men det kanske är det bästa.. Ta hem han över vår/sommaren och sedan låta han få gå på dem evigt gröna ängarna mot hösten/vintern. På så sätt slipper han vandra och han får komma hem och vara hemma en sista gång så man hinner säga hej då ta sig tid att förbereda sig själv för att det kan vara de bästa för honom just nu.
Det får tårarna att sätta sig i halsen på mig direkt bara av tanken men för mig är det kanske lugnast så, rättvisast så... Det gör så jävla ont men det kanske är det enda rätta som finns just nu. Den dagen kommer ju att komma förr eller senare men då kanske han inte är hemma man har inte chansen kanske att få säga hej då, finnas där.
Han är världens bästa som finns och kommer alltid att vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar