Hej då hjärtat!

Jag vill inte vara delaktig i beslutet, jag vill heller inte veta vilken väg du ska få vandra på. Jag hoppas bara att du får det bra oavsett kommer det göra så ont vilken väg du än får gå.

Du är alltid den bästa som gett 110% även om det inte alltid har gått bra, det är mycket glada minnen vi haft tillsammans och dom kommer jag alltid bära med mig. Inget av valen känns rättvisa mot dig längre. Båda har sina för och nackdelar. Åker du till Östersund så vill jag inte veta när eller kommer du få beta på dom evigt gröna ängarna så vill jag inte heller veta. Jag önskar dig bara all lycka på din resa vidare till den sista platsen.

Jag har bett några om hjälp i hopp om att hitta ett hem här, vissa ha hjälpt andra struntar i att ens svara så er tänker jag inte ens nämna något till, vet bara att jag tänker inte ställa upp för er den dagen då det behövs.

Du kommer alltid vara min Snutten Q, hos mig är du alltid välkommen och blir det en nästa gång kommer du hem och de blir den sista hållplatsen för dig i så fall till din eviga vila.

 Bästaste Jikas Question! jag hoppas att det är du som står utanför kyrkan när jag gifter mig det ser ja fram emot=) saknar dig

you belong to me

Spelar det någon roll längre??

Under många många år har Jikas Question varit mitt allt, vi har upplevt så mycket minnen tillsammans både bra och dåliga som jag fortfarande lever med och njuter av än idag. Det är inget som är glömt och jag upplever det fortfarande som om det skulle ha hänt igår.

Det värsta som kunde hända var att man faktiskt blev vuxen en dag. Tiden har betytt så mycket för mig då jag hade svårt att skaffa nya vänner i skolan så blev mina vänner djuren och de ha dom alltid varit. Jag bygger en relation till mina djur som ingen annan gör. Question har stått mig så nära och det gör han än idag fast han inte är hemma men det går inte en dag utan att jag tänker på han och önskar så jävla mycket att han kunde få komma hem.

Han har varit utlånad till 4 stycken sen ja sluta med travet. Han har haft det bra de är inte de, men jag lovade mig själv att det inte skulle få hända, att han skulle få vandra runt över allt. Han är 19 idag jag har haft han sen han var 3år. Just nu gör jag allt som står i min makt för att han inte ska åka till Östersund till ett annat hem, det är för långt bort.

Det är tryggheten att ha han på hemma plan om det skulle hända något vilket det gjorde en gång. Man kunde vara där snabbt om det skulle gå riktigt illa. Man skulle hinna säga hej då. Sen om han är hos någon annan det skiter ja i men inte så långt bort, då blir ja för maktlös och det vill jag inte.

Samtidigt är det något i min mage som säger att det får inte hända att han åker. Jag vill att min dotter ska få uppleva en tid med han också. Min mamma ha ringt och pratat med mig om detta, ärligt så vill jag inte höra. Jag vill inte prata om det. Jag tror det säger allt, han betyder för mycket för att släppa han så långt. Det gör för ont. Jag var sömnlös igår och iförgår. Jag grät igår kväll så min sambo fick trösta mig. Jag vill inte, ja orkar inte och jag blir för ledsen att låta han åka. För mig är det slut diskuterat jag släpper han inte så långt.

Min sambo skulle ringa till sin mamma idag och be henne höra med två tjejer här uppe om dom ha någon plats till övers. Finns det kan ja ta hand om han själv med glädje.

Detta påverkar mig så mycket att jag sluter mig själv, säger inget, orkar inget blir deppad och sen så extremt ledsen. Som ja sagt förut jag tar hellre bort han för då vet jag vart han är, inget kan hända och han har det bra. Men jag kommer sakna han dessto mer då. Det är nog därför jag vill börja jobba igen så fort som möjligt för att ha råd att ha han själv, så pass mycket att jag inte ens tänkt att Hailie måste få en dagis plats först.

Ingen förstår egentligen hur det känns när man har den relationen till ett djur men som sagt han tröstade mig när jag mådde dåligt när jag kom hem från skolan, när ja var ut med han behövde jag inte tänka på något jag var alltid glad han gjorde mig glad om inte annat. Han var min bästa vän! jag ha samma relation med sammy.

För mig är tanken att åker han det är det stor risk att jag aldrig mer kommer se han igen. Då är han borta. Jag vill inte leva med det. Just nu ha jag en klump i magen och är låg. Ska ta en promenad med Hailie och hundarna nu för jag måste få andas. Jag vet bara att jag vill inte. Jag ska försöka hitta en annan lösning.

Snart vännen hoppas jag du är hemma igen där du hör hemma och som jag har lovat.

Snart slut.

Ja snart går min mamma ledighet ut, har dock inte sökt något dagis men tänkte göra det ikväll då jag vet lite  mer om framtiden. Idag ska jag in till arbetförmedlingen och kolla om ja kan fortsätta med mitt anställningsstöd hos min bror eller om jag måste söka ett annat jobb.

Förhoppningsvis får jag återuppta anställningsstödet. Om inte annat har jag hittat ett jobb som jag tror kan vara lämpat för mig som inte är sommarjobb eller vikariat utan en fastanställning. Jag har ju meriterna till  att söka det jobbet. Visst kan jag vara mamma ledig lite längre men då måste min sambo föra över alla sina dagar till mig.

Men det känns som att jag vill jobba nu och komma tillbaka i arbetslivet igen, då det har varit väldigt knapert på ekonomifronten under den tiden jag har varit hemma.

När jag får första lönen efter mammaledigheten ska jag ge igen lite pengar till mina underbara föräldrar som varit så snälla och ställt upp i dessa svårigheter. =)

glömde.

Jag glömde igår eller ska väl kanske säga att det blev lite sent igår så jag orkade inte riktigt lägga upp en bild eller tala om vad boken hette som jag läst ut men här kommer det i alla fall.

Boken är helt klart värd att läsa men är man inte så intresserad av ämnet så kan nog den bli lite torr och jobbig samt svårt att hänga med. Vad boken heter ser ni ju så klart på bilden nu som är hämtad från google.

Läst ut en bok

Wohoo ! har äntligen läst ut en bok på jag vet inte riktigt när men det var faktiskt kul. Boken har med mitt intresse att göra om andra världskriget. Som sagt var man lär sig något nytt hela tiden.

Vad ska man säga om boken?

 jo den är helt klart intressant och jag har lärt mig mycket och fått en mer beskrivning om nazisternas underliga tänk om självaste ariska rasen och judarna den är verkligen helt rubbad och som författaren skriver i sitt kapitel "tack" så kan hon inte förstå hur vuxna människor och framför allt forskarna som det handlade om i den här boken, kan söka efter något som är uppbyggd på endast lögner och påhittade samt förvridna sagor om att det någonsin ska ha funnits en arisk ras. Dom även visste om att det endast var lögner och att det aldrig skulle till att finnas något som den rasen.

Visste ni?

Visste ni om att ett forskarlag från nazityskland, blev hit skickat för att göra avgjutningar av hällristningar och runor här i Sverige. I självaste bohuslän, där det finns gott om runor hade dom varit och gjort avgjutningar och det i hopp om att finna det dom sökte. Det var det ingen som nämnde i skolan minnsan. Även att två framstående forskare från den hemska avdelning har bott i Sverige efter krigstiden men har sedan flyttat tillbaka igen till Tyskland och dom har levt i lugn och ro sedan fram tills dom gått bort.

Hemskheter.

Dessa forskare utförde hemska tester och experiment på människor i olika läger. Bara för att en forskare ville ha en skelettsamling av "olika sorters judar" så lät han plocka ut några som föll han i smaken sedan mätte han huvudena osv och skrev ner vad dom tillhörde sen, skulle ju skeletten ställas ut och skickas ut till olika universitet för att utbilda framtidens ledare i SS. Han gasade ihjäl dessa människor, hundratals endast för detta att få en skelettsamling. Det är ju så rubbat sadistiskt tänk så jag vet inte ens själv om dessa gubbar inser själva hur sjukt det var de dom gjorde. Hur dom fick fram skeletten är ju så man blir illamående. Dom sänkte ner kropparna i bensin och något mer för att det gjorde att hud och köttet lossnade från skelettet.

Usch det värker i kroppen av att tänka på det. Stackars människor, ingen av dessa forskare mer än 1 blev avrättad av rättegången i Nurnberg. Kanske 2 tog sitt eget liv dom andra har levt som vanligt.

Boken.

Boken är klart bra och man får se och kan lättare förstå hur vridet och förvrängt allt var. Men en sak förstår jag inte hur forskarna själva kunde tro och utföra allt det här. Det är ju ett enormt jobb dom lagt ner för ingenting och som ingen idag vill veta av. Här snackar vi naiv. Hur kunde man följa och lyda en ledare som utförde och som själv verkligen trodde detta var sant.

Jag undrar vem som egentligen var riktigt funtad där.

Lite träning

Tog ut snuttan i pulkan och skottade bort snöns som föll ner igår. Så det vart min träning idag fick gå ut två gånger då Hailie var tvungen att sova mellan gångerna då hon verkade bli så trött av friskluften. =)

Hon har sovit middag hela tre gånger idag som vanligt. Igår när vi åkte hem från affären så såg vi räven som smyger runt hörnen här ute på åkern. Men vi har även sett att på baksidan av huset står det två små granar var av den ena har blivit av med varenda topp på grenarna och den ena var helt avskalad på toppen. Det är jätte lika spår runt där som går över vägen till andra sidan, det tyder på att det även stryker om kring stora älgar så tätt in på huset, det kanske förklarar varför mamma och pappas hund sticker iväg på kvällarna och spräcker halsen då hon ylar och skäller.

Såg även i helgen då vi var ut och gick vad enorma fotspåren är, nu har ju jag relativt små fötter storlek 35 och hela min fot gick i spåret, tecken på en sju jäkla älg som har gått över vägen.

Dom har ju aldrig varit riktigt så nära men det har väl blivit efter att hästarna försvunnit från gården. Ganska spännande ändå att se att dom varit så nära.

Mamma och pappa har så mycket fler spännande tv-kanaler än oss, mina favoriter är National geografi, Viasat History, discovery ( har den hemma också), disneychannel mfl. Viasat History ser jag på mest nu. Har väl sett på dom flesta dokumentärer om andra världskriget, men även en annan. Det var på Nat. Geo wild. Självklart var det i Thailand där halva min familj befinner sig, det var om någon flod som flyter vid Bangkok och en bra bit förbi där, tydligen ska folk har blivit attackerade av något enormt i vattnet där det är grunt, Och människorna har fått djupa sår och blött otroligt mycket, vissa barn har tydligen dött. Dom undersöker det där och då blir dom kontaktade för då har en fiskare nyligen blivit attackerad. Dom hade plockat ut en jätte lång, spjutliknande tagg från hans ben. Det visa sig komma från en sötvattens stingrocka, bara det att den vägde 300kg. Så jag skulle aldrig doppa fötterna i något där jag inte vet vad som kan finnas eller där jag inget ser i alla fall.

Stolt mamma!

ja idag är jag faktiskt en stolt mamma och det får man faktiskt vara. Min dotter tog sina första staplande steg här i köket utan att hålla i sig. Man blir alldeles full med lycka för varje framsteg hon gör. Fick även veta idag att svärmor köpt en gåbil men nu vet jag inte riktigt om den kommer att komma till så mycket användning då hon redan börjat gå utan stöd.

Just nu ligger livet på topp känns det som =) förutom att bilen fortfarande inte vill fungera hundra procentigt ska in med den igen och prova igen och se om dom vill göra en framvagnsinställning. Sist gick det ju inte. Nu ska vi snart gå till sängs då det är upp tidigt för att lämna in bilen å det.

Yes vi lägger oss tidigt jämfört med vissa, då min sambo börjar nu vid halv sex annars börjar han kvart i sex och då skjutsar jag han. Så min familj kliver upp 5 på morgonen varje vardag, imorgon kliver jag upp så tidigt just för att ja vill åka in med bilen så tidigt som möjligt. Nu den här veckan har jag och dottern klivit upp halv sju eller sju vilket har varit skönt och dom två timmarna gör mig faktiskt utvilad och nöjd nu. Hundarna är också nöjda över att få komma ut tidigt på morgonen. Dom är helt slut på kvällen så dom somnar tidigt dom också. =)

Men nu ska jag ta och gå för dottern är otroligt trött och vill äta sen sova =) så jag säger go natt nu så hörs vi mer sen !

Fundering!

Funderingarna går lite just nu mot sommaren. Våren är ju snart här känns det som och sen är det äntligen en sommar där man kan umgås riktigt med vår dotter och hitta på roliga saker. Vi funderade faktiskt på att åka ner till Örebro nånting för tydligen är deras drakborg kalas stor jämfört med här uppe, sen har dom så mycket mer roliga affärer att titta på. Det verkar finnas mycket kul att hitta på där nere.

Vi passerade ju något flera gånger där nere som hette Stallbacken. Det blev jag nyfiken på för vi gick aldrig in dit men man skulle vilja ta sig tid att gå runt och se sig om lite mer. Bekanta sig mer med staden då man kommer vara där nere några gånger. Det finns lite att hitta på något nu mot sommaren.

Vi har ju nu bara varit ner på korta semester i söderhamn, nu vill man ju göra något mer =).Min sambo vill ju även pyssla med altanen hemma också och sedan lite ute. Vi ska ha mycket blommor ute på altanen och på framsidan det ger mer hemtrevlig känsla då.

Nej nu ska jag gå och byta en liten blöja och sedan gå ner i blåsten och möta upp min sambo så han får lite sällskap hem =) hoppas att vi inte blåser bort bara =)