My man!

Oturligt nog var det längesen jag skrev. Blir så när man har fullt upp med allting runt omkring i vardagen som jobb, barn och resor.

Sommaren är till ända och kylan har börjat rota sig och likaså mörkret med det. lite tråkigt tycker jag då det inte har varit någon direkt sommar.

Anledningen till att jag skriver idag är för att jag har märkt att det har vuxit lite frågetecken och kanske funderingar över mitt förhållande med min pojkvän.
Idag vet jag vilka han är accepterade utav och det är jag mycket tacksam för. Som sagt jag kanske inte har varit guds bästa barn själv och har varit fördomsfull och haft mina åsikter under mina yngre år. Men som sagt det har ändrats mycket stort.
Och som jag har beskrivit mycket ofta i min andra blogg är att jag idag har väldigt svårt att döma folk efter vart dom kommer ifrån eller deras religion.

Inte förrän nu på äldre dar har jag insett hur öppensinnad jag är som människa och man blir ju bättre på människo kännedom ju äldre man blir och ju fler personer man träffar i sitt liv. Man skapar sig livserfarenheter.
Självklart förnekar jag inte att jag såklart drog öronen åt mig när min pojkvän talade om för mig vart han kommer ifrån. Jag tror mycket att media i dagens samhälle rotar alltid fram dom värsta sidorna istället för dom goda. Och det är alltid det värsta som framhävs mest. Men jag gav honom en ärlig chans och det är jag glad över för han är en toppen kille.

Jag kan aldrig föreställa mig hur det ser ut i Irak där min pojkvän är stationerad och där hans familj kommer ifrån. Jag vet dock att hans familj är accepterande.  Dom har accepterat mig som svensk och med mina värderingar och mål i livet. Dom accepterar att jag har en dotter med en annan man vilket kanske inte skulle anses som lämpligt i andra familjer från samma land.
Hans mamma är tro mig eller inte faktiskt av kristen tro och hans pappa som tyvärr är avliden var av muslimsk tro. Hans mamma är lika vit som mig och har blå ögon.

Sen i hela min tid under gymnasiet hade jag vänner från irak, peru, mexico och olika delar av afrika. Jag hade en väldigt rolig tid med er och jag tror att utan er hade jag aldrig fått upp ögonen för att vi är inte så olika bara för att vi har olika tro eller för att vi är född på olika kontinenter.

Min pojkvän är icke troende som mig. För honom finns det ingen gud och han tror inte på något annat heller. Han påtalar även själv att tack vare religioner så är det idag krig för ingenting. Hade det dock funnits en gud tror jag nog aldrig att han hade accepterat detta krigande för att enbart jaga, skrämma, döda och tortera oskyldiga människor.
min pojkvän har jagat dessa människor i 12 år för att dom förstör, torterar, kidnappar, mördar och skrämmer hans folk från att kunna våga leva ett normalt liv i sitt eget land. Dom angriper vattenresurser och elresurser. Detta resulterar i att många hushåll knappt har vatten eller el och kan inte laga mat eller se på tv.

Jag har fått höra att vänner till mig att dom hade gärna velat träffat mig och prata mig tillrätta just för att jag är tillsammans med en man som är utländsk och framförallt att han kommer från ett muslimskt land. Jag ger ett svar här. Finns inget att tala tillrätta överhuvudtaget. Mitt beslut och det går inte att ändra på. Jag trivs och jag älskar honom av hela mitt hjärta. Han ser på mig på samma sätt jag är hela hans värld. Han ringer och kontaktar mig så fort han har chansen. Han behandlar mig som sin prinsessa och hela hans värld. Det är ingen man som kommer att tvinga mig att bära en slöja eller som kommer tvinga mig att vara hemma för att enbart passa barn och vara en hemmafru.
Jag är helt fri och har en egen vilja vilket han accepterar och han förstår det. Det är min uppväxt och fostran.

Han själv är ganska fri också för att leva i irak. Han dricker alkohol och ja han röker ibland. Vilket en riktigt religös muslim inte gör.

Det han är dock beskymrad över när  det kommer till hans jobb är, hur mycket personer hans grupp arresterar som är av skandinavisk bakgrund, Riktiga svenskar, norrmän, finnar, danskar m.m Som har gått med i gruppen IS och som slåss med dom. Helt otroligt att vanligt folk som kanske normalt sett inte är uppvuxen med någon muslimsk tro eller insikt bara går in i en terrorgrupp som enbart skadar oskyldiga människor.

Det finns så mycket mer man kan skriva om detta men jag vill bara ge människor i min omkrets lite insikt om vad jag får ta del av och vad som faktiskt händer. Det finns en grund till att det är så många personer som flyr. Vem skulle inte göra det? skulle inte vi också fly om vårt land blev drabbat. Om vi skulle bli av med vårt hem, splittrad familj, ständigt vara en måltavla för tortyr, våldtäkt, kidnappning eller till och med död.