Från tvåsamhet till ensamhet!

Glad påsk allesammans!

Tänkte faktiskt slänga in ett inlägg om att gå från tvåsamhet till ensamhet. Det är bland det tuffaste du kan göra och speciellt om man redan har börjat skapat en familj och bygga på en framtid som sedan slåss i spillror.

Jag skriver detta just för att jag vet om en kvinna just nu som har nyligen separerat precis som mig, men som ha två barn. Man lämnar det man trodde var tryggt och de som man trodde var ens framtid. Man lämnar det som var ens hem för att börja om på nytt och skapa en ny framtid som man inte vet hur det kommer att se ut. Det blir en otrygghet och framför allt ensamheten är jobbigast.

Ensamheten är bland det jobbigaste du kan uppleva om man levt med någon under många år. För mig har det gått två år nu att vara ensam. Det blir lättare med tiden men visst saknaden av att komma hem till någon som faktiskt väntar på dig är jobbig ibland. Du måste ju göra allting själv det finns ingen där som har diskat eller lagat mat när du kommer hem. Det finns ingen du kan ta ett glas vin med en fredag kväll. Det finns ingen som plockar undan alla leksaker när ungarna inte är hemma eller städar alls.

För mig har det alltid varit att bita ihop och försöka klara mig själv så gott det går. Men visst jag har inte alltid varit stark. Det finns dom kvällar jag faktiskt också har suttit hemma och gråtit utan anledning i min ensamhet för att jag bara inte pallar mer. Men samtidigt att få det ur sig på något sätt är ett måste annars mår man bara sämre.
Det som gör mig stark idag är att jag vet att ja fixar att vara själv och jag har äntligen tagit mig upp på fötter igen. Men det har ju tagit sin tid. Det fanns den tiden jag inte ens orkade städa utan bara struntade i det för min ork fanns inte.

Det som skrämmer mig mest just nu är att hitta någon som man verkligen älskar och det sen visar sig sen senare att det är samma skit igen som man måste uppleva. Som mannen jag nyligen var tillsammans med att hela tiden upptäcka saker som man bara blir förbannad över är bara fruktansvärt frustrerande. Namn på olika kvinnor som han har hållt i elden samtidigt som mig är bara fascinerande att man bara orkar hålla på att leka med sånt när man närmar sig 30 år. Det har jag redan slängt i ansiktet på honom.
Men som sagt var jag ha gått vidare för jag kan göra det då jag slösar ingen tid på att stanna för att jag vet det finns någon mycket bättre där ute och jag förtjänar så mycket bättre.

Och idag tänker jag inte fälla tårar för någon dåres sjuka ideér heller. Att leka runt med olika kvinnor så tänker inte jag vara en av dom för jag är vuxen och kräver något mycket mer än att bara leka.
Jag ha stött på så mycket "players" att jag själv har blivit en "gamer".

Jag kan alla lekar, jag vet vad som kommer att hända och jag vet hur det går till. Jag kan alla söta ord, jag kan alla sätt man döljer saker på, jag kan alla repliker. Så jag stannar inte. Och kan man inte vara seriös som människa så går jag. Och har jag gått så vänder jag aldrig tillbaka heller.
Jag ger dig fingret bara och fortsätter med mitt liv. Jag ödslar inte längre onödig tid på folk jag vet inte kan vara ärliga och visa vem dom är egentligen.

Vill man vara med mig får man jobba för det och inte tvärtom. Mitt hjärta är inte till salu. Du måste se till att förtjäna att få en plats där genom att visa mig vem du är och vara ärlig mot mig hela tiden och visa mig kärlek lika mycket som jag gör.